torsdag 28 maj 2015

Välkommen till Vanlighetsbloggen 2.0!/Welcome to the Ordinariness blog 2.0!

Som en eller två kanske har noterat så har denna blogg brutit ihop. Därför har vi börjat en ny som finns här: https://vanlighetsbloggen.wordpress.com/ Vad gör man inte för att få finnas i cyberrymden?! (Finns i blogglistan nere till höger också.)

As one or two might have noted this blog has collapsed. Therefore we have started a new one, to be found here: https://vanlighetsbloggen.wordpress.com/ (You find it in the blog list down to the right, too.)

En sak till: maila till oss på siggeoylva (at) hotmail.com om du inte landar på nya bloggen som du ska.
One more thing: please email us at siggeoylva (at) hotmail.com if you do not land at the new blog as you should.



lördag 9 maj 2015

Maj, äntligen!/May, at last!

Bästa tiden på året, är inte det nu?! Till och med i storstadsdjungeln spirar och grönskar det. Och alla människor har krupit upp ur sina hål... men det får bli ett annat inlägg.
Best time of year, isn't it now ?! Even in the urban jungle it sprouts and flourishes. And people have crawled up out of their holes ... but that will have to be another post.







Ett besök i inferno/A visit to inferno

En av oss for till Västmanland, till området för den stora branden i början av augusti 2014.
En skogsmaskin slog en gnista – som vanligt, det händer gång på gång och maskinförarna är vana vid att hantera det. Men nu var det ovanligt varmt och ovanligt hård vind. Så det tog 11 dagar att få skogsbranden under kontroll.
Ca 13 800 hektar skog förstördes. Man evakuerade 1 200 nötkreatur och 500 får/lamm. 25 byggnader brann upp. En människa skadades svårt och en dog. (En bråkdel av det som stormen Gudrun ställde till med. Men varför jämföra?)
Vi kunde konstatera att om och när det otänkbara händer så fungerar skyddsnäten inte riktigt som vi tror att de ska (mer om det i en annan blogg). Men självklart fångas erfarenheterna upp – frågan är bara hur de ska hanteras i kristid. Vårt största problem just nu verkar vara att ingen vet vem det är som bestämmer.

One of us went to Västmanland, to the area of the big fire in early August 2014.
A forestry machine struck a spark – as usual, it happens again and again and the machine operators are accustomed to dealing with it. But at this time it was unusually warm and unusually high winds. So it took 11 days to get the forest fire under control.
About 13 800 hectares of forest were destroyed. 1 200 cattle and 500 sheep/lamb were evacuated. 25 buildings burned down. A man was badly injured and one died. (A fraction of what the storm Gudrun did to the community. But why compare?)

We found out that if and when the unthinkable happens, the safety nets don’t really work as we think they will (more on that in another blog). But obviously experience is recorded – the only question is how to handle the experiences in time of crisis. Our biggest problem right now seems to be that no one knows who's the boss.



lördag 2 maj 2015

Valborgsmässoafton 2015/Walpurgis Night 2015

Vi tog oss samman och gick iväg till Gretastorpet för att delta i firandet av Valborgsmässoafton. Det regnade lite och var ganska kallt – det gjorde nog att många stannade hemma, så det blev inte direkt någon riktig folkfest. Men kören sjöng fint och talet som Maria Thunberg höll var bra och till sist lyckades man även få fyr på brasan i vätan. Helt ok med andra ord. Men vi stannade inte så länge.
We pulled ourselves together and walked off to the Gretastorpet ("Gretel cottage") to participate in the celebration of Walpurgis Night. It rained a bit and was quite cold - which probably made many people stay home, so it didn't turn out to be a real festival. But the choir sang nicely and the speech that Maria Thunberg held was good and finally the fire got lit in the wet. Quite ok in other words. But we didn't stay on for too long.




Grannsämja/Neighbourliness

Efter långt om länge... I början av april var vi  hembjudna till grannarna ett par hus längre ned på gatan, till en opretentiös grillafton. George (t h om Sigge) och alla hans barn med anhöriga tog emot oss med öppna armar (några, bl a fru Despina, saknas på bilden). En riktigt trevlig kväll!
At long last ... In early April we were invited to our neighbors' home a few houses further down the street, to an unpretentious barbecue evening. George (to the right of Sigge) and all of his children with relatives (some missing in the picture, e g George's wife Despina) received us with open arms. A really nice evening!